en roman om lagstad

kommer så att sakna dessa människor !

JAG VILL INTE ! jag vill inte sluta lagstad. jag vill inte sluta högstadiet. jag vill inte gå skillda vägar med alla människor. jag vill inte gå på olik klass med såna jag gått 10 år tillsammans med. jag vill inte lämna bakom mig lagstads korridorer. jag vill inte bara släppa taget av allting.

men livet går vidare och allt tar slut. grät som en baby igår på avslutning, stipendieutdelningen och betygsutdelning gick helt okej, men när vi började sjunga den blomstertid nu kommer kunde jag inte mer hålla mig. kunde inte sjunga ett endaste ord av hela sången för jag grät så massor. och när det var tid att säga adjö till alla och kanske krama dem för sista gången... det kändes typ som livet skulle ta slut. 

man skall väl tänka positivt och så, så man borde ju vara glad för att de sommarlov. men ärligt sagt skulle jag nästan hellre gå till skolan. fattade inte vad människorna där betydde för mig förrän det var tid att säga adjö. liksom att aldrig mer se alla tillsammans. men jag är så himla glad för dessa tre år, hade verkligen en fantastisk högstadietid och till sist och slut en super klass. hoppas bara att vi inte skulle mista kontakten, för det vill jag faktiskt inte.

oj vilken lång text det blev. men såhär känns det just nu och snart börjar jag gråta igen. så hejdå lagstad och hej på dig mitt nya liv. hoppas du är också trevlig.